Subst. vard. eg. Snaskefader -fadern -fäder. Glidare, Storspelare. Från engelskans sugar daddy. "Flickornas snaskefar bjöd dem på drinkar hela kvällen men fick gå hem ensam".
Det är min gissning, och endast en gissning, att det bland de amerikanska presidenterna har funnits någon lustigkurre som på ett morgonmöte har sagt “Eh.. Det där med monarki… Har vi övergett det permanent? För jag tänkte… Asch, glöm det”. Jag gissar vidare på att det inte är någon av de uppenbara skämtarna Reagan, Clinton eller W som har gjort det. Mer troligt är att det var någon av torrbollarna. Nu börjar det glida från gissning till faktum. Visste ni att Gerald Ford ville återinföra monarkin i USA?
På tal om att skoja till det, det kanske är allmänt känt att Reagan hade lite tid över inför ett tal. Han kände att det var lämpligt att skoja om lagstiftning, Sovjet och bombande. Så här lät det:
Gårdagen och större delen av denna dag tillbringades (observera, ej spenderades) med goda vänner på Näset. Vi var bjudna till en fantastisk och intim stund hemma hos ett nygift par. Energidepån var generös och jag har laddat upp för resten av hösten.
Eftersom jag skrev ”gårdagen och större delen av denna dag” så innebar det naturligtvis en övernattning. Jag delade rum med Christian, kanske av gammal vana eftersom det egentligen fanns tillräckligt med gästrum, vi hade inte behövt kampera ihop. Det har dock fallit sig så ett par gånger och om sanningen ska fram så känner jag mig trygg när jag sover med Christian. Jag hoppas att föregående mening uppnår sitt syfte som är att freaka den extremt heterosexuelle Christian.
När det var dags att dra sig tillbaka så vecklade jag ut min sovsäck. Christian hade redan smugit sig ner i sina marinblåa sängkläder, täckta av diskreta kronor. Han såg min sovsäck och om jag minns rätt föll hans ord så här:
- Dag! Sovsäck!? En vuxen karl har inte i en sovsäck att göra om det inte handlar om krig eller att uppvakta unga damer.
Jag skämdes. Nästa gång ska jag ta med det som populärt kallas för egna lakan. Mina säckdagar är över. Så smular kakan.
Oförklarligt mycket tid har ägnats åt Margaret Thatcher på sistone. Jag är ytterst och fullt fascinerad. Kanske mer av retoriken än av politiken. Långt före bros before hoes myntade hon till exempel begreppet guns before butter.
Hon verkade inte riktigt kunna göra prioriteringen av vad som var viktiga frågor och vad som verkligen var på makrillnivå. George Negus (inget släktskap med Negus Negesti) var en av journalisterna som jobbade med den australiensiska versionen av 60 Minutes. Han fick äran att göra en intervju med Thatcher och tänkte då konfrontera henne med hennes imageproblem, vilket skulle bevisas et cetera:
Negus: Why do people stop us in the street almost and tell us that Margaret Thatcher isn’t just inflexible, she’s not just single-minded, on occasions she’t plain pig-headed and won’t be told by anybody?
Thatcher: Would you tell me who has stopped you in the street and said that?
Negus: Ordinary Britons…
Thatcher: Where?
Negus: In conversation, in pubs…
Thatcher (interrupting): I thought you’d just come from Belize
Negus: Oh this is not the first time we’ve been here.
Thatcher: Will you tell me who, and where and when?
Negus: Ordinary Britons in restaurants and cabs
Thatcher: How many?
Negus: …in cabs
Thatcher: How many?
Negus: I would say at least one in two
Thatcher: Why won’t you tell me their names and who they are?
Det gick inte så mycket bättre för det stora vita hoppet, Stina Dabrowski.
Jag gillar verkligen inte frågor av typen “Vad betyder det om en tjej inte svarar på ett sms förrän dagen efter?” eller “När en kille slickar en i örat. Vad menar han då?”.
Sådana frågor förutsätter att vi alla tänker och agerar likadant. Som om att vi träffas på stora samlingar, tänk första konciliet i Nicaea, och går genom alla möjliga scenarior och intentioner. Så är det naturligtvis inte.
När jag ändå har er på tråden, vad betyder det när en person avslutar sitt e-postmeddelande med orden “Hon vill inte träffa dig, var vänlig respektera detta”?
- OK, du vet i Red Dead Redemption när man spelar uppdraget John Marston and Son? Man ska skjuta fyra älgar och sälja dem i affären i Manzanita Post. Det är inget svårt uppdrag. Jag kommer så långt att jag går in affären men spelet vägrar registrera att jag har sålt älgköttet. Det omöjligt att gå vidare utan att slutföra det här uppdraget så nu är jag fast. 80 speltimmar åt helvete.
- Alltså…
- Precis, nu fattar du kanske varför jag är så deppig.
