Det finns många sätt att be om ursäkt på, Sony lyckas inte. Jag tänker inte ge mig in i själva saken, att Sony har utvecklat ett dataspel där det ingår en eldstrid i katedralen i Manchester och att den anglikanska kyrkan tog illa upp. Snaskefar tänkte istället klargöra en del när det gäller ursäkter och förnekanden. DN:s rubrikmakare har inte skött sitt jobb denna gång, Sony ber inte alls om ursäkt.
Det Sony ägnar sig åt är ett av de fulaste retoriska knepen, nämligen icke-ursäkten. En icke-ursäkt är ett uttryck av ånger som inte alls är ett uttryck av ånger. Det är ganska vanligt i public relations och framför allt inom politiken. Personligen har jag råkat ut för det ett par gånger "Jag är ledsen över att du fick reda på det så här, jag hoppas att vi kan fortsätta som vänner" och den mer rättframma "Jag trodde inte du skulle få reda på det".
Det finns också det icke-förnekande förnekandet. När man exempelvis blir konfronterad som politiker så kan man göra på följande vis:
· Säga att påståendet är löjligt, detta utan att kommentera om det är sant eller falskt.
· Ifrågasätta källan genom att förlöjliga den, "Den så kallade källan etc.". Man adresserar alltså inte ämnet.
· Hävda ett moraliskt övertag genom att säga att man inte bevärdigar påståendet med ett svar.
· Man kan också specifikt förneka ett speciellt förhållande genom att vara detaljerad; "Jag fick naturligtvis inga pengar!". Istället så fick man en resa eller sprit men det var inte det som man blev anklagad förr men det är ju lika illa.
Uttalanden liknar alltså en ursäkt eller bön om förlåtelse men innehåller inget som medger skuld. Ett exempel är "Jag är ledsen om du tog illa upp", det betyder inte på något sätt att man anser att man har handlat fel. Tvärtom erkänner man inget och pekar samtidigt ut mottagaren av budskapet som bräcklig eller underlägsen. Den korrekta, eller giltiga ursäkten hade istället bättre formulerats som "Jag är ledsen över att jag handlade så mot dig". Det är en viktig lärdom att inte villkora sin ursäkt som min vän E uttryckte saken.
Ett exempel är påve Bengt XVI som efter sina uttalanden om islam som en våldsam religion inte tog tillbaka sitt uttalande, utan istället uttryckte att han: sincerely regrets that certain passages of his address could have sounded offensive to the sensitivities of the Muslim faithful and should have been interpreted in a manner that in no way corresponds to his intentions. Ett annat exempel är Arnold Schwarzenegger som avfärdade anklagelser om sexuellt ofredande med: If anyone was offended, I apologize, because that was not my intention. Arnold erkände i och för sig vissa av tillfällena.
Logiken kan översättas till följande: Jag är ledsen över min stöld av din plånbok ställde till det för dig. Eller ännu bättre, jag är ledsen över att du vaknade när jag ofredade dig och därmed gick miste om värdefull sömn. Oärlighet är den röda tråden, man hade inte uttryckt icke-ursäkten om man inte hade blivit påkommen. Och det är ju tråkigt.
