Archive for February, 2007

Skendemokrati.

Friday, February 23rd, 2007

Guns n' Roses nya album Chinese Democracy är försenat igen. Axl blir mer och mer excentrisk. Jag hörde ett rykte att att han var hembjuden till någon gammal sleaze rockkollega som numera var en stadgad familjeman. Axl hade vrålat till rockerns kids:

- Santa Claus is fucking dead, and if he isn't he'll fuck you up the ass!

Guns

Jag gissar att Kina blir demokratiskt innan plattan släpps. Den som lever får se.

Egentligen skiter jag i vilket eftersom Guns n' Roses började suga redan när Izzy Stradlin ersattes av Gilby Clarke. Gilby håller förresten på att fjanta sig i någon tävlingssåpa där den som har mest tatueringar och kan posera bäst blir medlem i något superstarband.

CDON? Snarare CD helt off. Hö hö hö.

Friday, February 23rd, 2007

CDON påstår i sina jinglar följande:

"CDON.com, din bästa underhållning på nätet".

Gosse, du känner verkligen inte Snaskefar!

Lika mycket esprit som en hund som skiter.

Thursday, February 22nd, 2007

På väg hem från mitt arbete fick jag idag se en yngling åkandes i en BMW Z4.

BMW Z4 M

Han petade sig i näsan.

Det kändes fel på något sätt.

Get Get Fuzzy.

Thursday, February 22nd, 2007

Det ska inte förnekas. Mycket av Snaskefars bildning kommer från tecknade serier. Jag köper fortfarande serietidningar men ber numer om en påse eftersom det känns lite pinsamt att gå med färggranna pamfletter i handen som inte handlar om politik eller utvidgning av stadskärnan. Jag har läst Larson! sen 1988 och har troget bläddrat igenom den även om vissa serier har ett bästföredatum som har passerat för länge sedan. En extremt rolig sak är dock att Larson! (som numer ligger under Schibstedt Förlagen AB) publicerar Get Fuzzy.

Bucky Katt

Get Fuzzy handlar egentligen om flera personer men det är Bucky Katt som är behållningen. Ingen dissar som han gör. Den snälldumme hunden Satchel är oftast måltavlan för hans pikar och det absolut bästa som Snaskefar någonsin har läst är följande ordväxling:

Satchel:
- Min största styrka är att jag kan skratta åt mig själv.
Bucky:
- Din största svaghet är att du måste.

Målet med detta inlägg är alltså att tipsa den oupplyste populärkultursjunkien om serien men också att resonera om seriens skapare, Darby Conley.

Conley, som för övrigt är gammal kompis till Johnny Knoxville – meriterande eller inte, är en falsk djävel. Det mesta i serien ska föreställa hans begreppsvärld, hans värderingar och åsikter. Det säger sig självt att Conley framstår som en medkännande och ödmjuk människa om man läser serien. Det jag dock inte kan släppa är att det är han som skriver manus och därmed kommer på alla de formidabla elakheter som Bucky slänger ur sig. Detta finns inom honom och det kan inte gömmas bakom några pennstreck. Fantastiskt elakt, fantastiskt falskt. Men hysteriskt roligt.

O tempora, o mores.

Wednesday, February 21st, 2007

Lars Leijonborg går till hårt angrepp mot kurser på landets gymnasieskolor som han menar är för glassiga. Exempel på sådana kurser är ”Varför gör det så ont i min själ?", "Skoterkörkort" och "Manikyr". Mina personliga favoriter är dock "Bridge" och "Mumsig mat i mysiga miljöer". Dessa kurser kräver mindre ansträngning påstår Lasse och ger samtidigt nödvändiga poäng inför högskoleantagningen. Så långt allt väl men sen presenterar Leijonborg ett par riktigt viktiga siffror.

Nördarna har minskat i antal.

"1997 var det 32 procent av eleverna på gymnasiet som läste ett B-språk (tyska, franska eller spanska), alltså samma språk i sex år under högstadiet och gymnasiet. I dag är det färre än 16 procent som läser språk till denna nivå."

Här ser vi en halvering av nördarna som fortsatte med det språk de läste på högstadiet. Inte i storlek utan i antal.

"1997 läste nästan tjugo procent av gymnasieeleverna högsta fördjupningskursen i matematik – år 2005 var andelen nere i omkring tio procent."

Nu har mina matetematikkunskaper aldrig varit särskilt stabila, Snaskefar klarade med nöd och näppe C-kursen under gymnasietiden. Jag vågar dock påstå att mattenördarna har minskat med nära 50%.

Detta är förstås lovande och jag vill gratulera alla youngbloods som har tagit sitt förnuft till fånga. Imageformandet på gymnasiet hänger efter en i flera år, det är bra att det äntligen händer något.

Som man frågar får man stryk.

Monday, February 19th, 2007

Fight club

Jag gick sent om natten genom stadens sämre kvarter (om det nu finns sådana i Lund). En glosögd, orakad man mötte min blick. Mitt hjärta slog lite snabbare än vanligt och jag skyndade mig bort från sextonåringen.

Efter att adrenalinet hade börjat sjunka undan undrade jag:

"Hur skulle Snaskefar klara sig i ett slagsmål?"

Svaret blev extremt nedslående eftersom jag genast insåg att om man behöver ställa sig den frågan så klarar man sig nog inte särskilt bra. Det kan ju förstås också vara bra att veta.

Visst nappar det.

Monday, February 19th, 2007

Så går beslutsamhetens friska hy i eftertankens kranka blekhet över. En full australiensare gav sig ut i vattnet för att brottas med en haj. Hans lakoniska kommentar efteråt (ja, han överlevde alltså) löd:

When I sobered up I thought about it and I said, "I’m a bit of an idiot doing it."

image232

Sicket pucko.

image233

Utvärdering.

Sunday, February 18th, 2007

En sak slog mig ganska nyligen. Det gäller som vanligt en stor fråga men en fånig vinkel. Jag funderade över hur nöjda Jehovas vittnen är med sin marknadsföring och framför allt hur de tycker att metoden att knacka på hemma hos folk fungerar.

Jag vet inte mycket om Jehovas vittnen, de är apokalyptiska, de behöver inte göra värnplikt och de har en tidning som heter vakttornet. Snaskefar har koll på väsentligheterna.

Om det är så att det finns en centralkommitté som sköter marknadsföringen av rörelsen så måste den ha korrumperats av nepotism eller så sitter det bara griniga gamla gubbar som inte vill höra talas om något annat än dörrknackning. Samma typ av människor som fortfarande förordar åderlåtning mot malaria.

Det vore kul att se någon form av statistik över hur många som:
1. Faktiskt släpper in vittnena
2. Efter moget övervägande själva blir vittnen.

Då så, fortsätt verksamheten.

Grisfest, nöjd nu?

Friday, February 16th, 2007

Jag har tidigare lovat att blogga om grisfester, vapen eller båtar. Nu ska jag infria det löftet.

Grisfesten är en trevlig tradition som uppbärs främst av turistande svenskar i Spanien. Man äter gris och har fest.

Från början arrangerades grisfester för att avslöja Abrahams söner under 1400-talets spanska judeförföljelser. Man samlade alla invånare i staden och sedan bjöd man på fläsk, därmed skulle de som vägrade att äta griskött avslöjas som judar. Den spanska judeförföljelsen saknar motstycke under medeltiden och man lyckades i princip göra hela landet judefritt.

Följden av detta blev dock att ekonomin kollapsade eftersom det var den judiska befolkningen som administrerade utlånandet av pengar (ett orent yrke enligt den katolska kyrkan) och stod för det mesta av handeln. Man var tvungen att få ordning på finanserna på något sätt och därmed var tanken född på att ge sig ut på de sju haven och bringa tillbaka guld, koriander, hotentoter, kardemumma, Xbox, blow, enhörningar, tenn, bauxit, Snaskefar, barbröstade gideoniter och siden.

Så nästa gång du går på grisfest kan du tänka att du deltar i en nära sexhundra år gammal tradition som har lett fram till att folk har Paris Hilton-hundar i väskor. Tankekedjan fram till detta får ni klura ut själva men utan grisfest, ingen Columbus, inget USA, inget bratbeteende etc.

Gimme gimme gimme!

Friday, February 16th, 2007

En reklam för en telefondejtingservice har följande sång med i spoten:

"Gillar inte krogen, fattar inte internet, finns det inget annat sätt?"

Mmm…

En innesittare som inte fattar hur man använder de mest grundläggande funktionerna på nätet.

Gärna. Not.